Tomasboda – en levande torpmiljö

Bakgrund
Tomasboda är en av Kilsbergens bäst bevarade torpmiljöer. På ett avstånd av 2,5 km från Blankhults friluftgård, längs Bergslagsleden upp mot Kilsbergsryggen möts besökaren av ett öppet kulturlandskap med historiska inslag. Två stora stenmurar visar vägen till Kilsbergsstugan på krönet.

Platsen är ett viktigt besöksmål både vinter och sommar. Sommartid för Bergslagsledens vandrare och vintertid för skidåkare på Kilsbergspåret. Under den kalla årstiden har föreningen öppet serveringen. Det korta avståndet från Blankhult gör Tomasboda till ett populärt besöksmål för skolor och förskolor.

Frösvidal är markägare, Föreningen Kilsbergstugan förvaltar stugan och sköter området, medan NSF-scouterna ansvarar för serveringen vintertid. Platsen erbjuder idag vindskydd, ett vandrarens kapell, natur / kulturstig mm. Att vandra upp till Tomasboda, en av Kilsbergsryggens högst belägna punkter med utsikt mot Närkeslätten och sjön Tysslingen är något alldeles speciellt. På gångavstånd finns naturreservaten Trolldalen och Vargkitteln men också utsikten och fornborgen Ullavi klint.

Historik
Historisk är platsen intressant. Som mest fanns i Tomasboda fyra boplatser, vilket då kunde betraktas som en liten by. Det var Rustorpet, Wägerstorpet, Kilsbergsstugan och Scoutstugan. Alla är idag rivna förutom Kilsbergstugan. I Bergsjordeboken från 1661 nämns detta hemmanet med namnet Tomasbo. På en karta från 1688 står namnet Tomasbråten. ”Bråte” betyder svedjeland. Det antyder att svedjebruk förekom på platsen.

Intressant är att tidigare talmannen Henry Allard var en stor förkämpe för Kilsbergsstugan och Tomasboda. Som scoutledare vistades han där på 1920-30 talet. Han bidrog starkt till att resurser avsattes för att stugan i början på 1970-talet inte skulle förfalla. Därmed kunde föreningen Kilsbergsstugan som bildades 1928 fortsätta sitt arbete med att ”bereda tillfälle till friluftsliv” som det stod i stadgarna. Föreningen har vintertid drivit serveringen sedan 1934. Det finns egentligen ingen plats i Kilsbergen som har så stark tradition och är så väl förankrad som besöksmål för friluftslivet som Tomasboda.

Torparna som bodde i Kilsbergen under slutet av 1800-talet blev en slags säsongsarbetare inom bergsbruket. De livnärde sig på arbete i skogen, gruvor och hyttor, eller i ”servicenäringar” som kolning och transporter av malm och kol. Utöver det var han skyldig att utföra dagsverken som betalning till fastighetsägaren för den jordplätt han nyttjade. Det var oftast ett hårt arbete. I den inventering som Närkes skogskarlars klubb gjort fanns det i norra Kilsbergen runt sekelskiftet över 200 torp.

Tomasboda i framtiden – ett utvecklingsprojekt
Hur kan Tomasbodas kulturarv stärkas och bli en allt mer levande torpmiljö? Förutsättningarna finns i platsens natur- och kulturvärden, föreningens verksamhet men också tillgängligheten via Blankhult och Bergslagsleden. Visionen om en levande torpmiljö i Tomasboda kan stärkas på följande sätt:

Betesdjur. Ytorna kring Tomasboda behöver betas för att bevara floran och hålla kulturlandskapet öppet. Här finns torpruiner och gamla stenmurar som annars lätt växer igen. Ytorna behöver stängslas in och betesdjur släppas på. Djurhållningen kan bli en viktig del i verksamheten och locka nya grupper till området. För att kunna ha djur på plats behövs en daglig tillsyn. Här kan möjligheter finnas att få tillgång till djur via Örebro kommun. Att ha bete på markerna blir en naturvårdande insats och bidrar till att hålla kulturlandskapet öppet.

Övernattning. För att stärka den turistiska delen och skapa ett mervärde för bland annat Bergslagsleden behövs ett enkelt men bra boende inomhus. Det kan också generera inkomster till verksamheten. Antingen hittar man det i någon av de befintliga byggnaderna eller byggs ett nytt sådant i tidstypisk stil. Som komplement finns redan idag möjligheter till övernattning i vindskydd. Det under 2010 uppförda Vandrarens kapell är en utmärkt raststuga men är inte tänkt som övernattning. För att kunna leva upp till hög kvalité för de gäster som vill bo i Tomasboda behöver platsen vara bemannad. Det ska vara lite som att komma fram till en fäbod i fjällen eller stuga längs Kungsleden. Man ska på platsen kunna krypa in och bo en eller flera nätter.

Service / tillsyn. För att kunna ha tillsyn av djuren och ge service i form av boende, servering, guidning mm behöver Tomasboda vara bemannat. Förslaget är att ha den här servicen under tre sommarmånader, juni – augusti. För att klara denna bemanning föreslås att föreningen söker bidrag för att ungdomar ur någon av intresseföreningarna med koppling till Tomasboda ska kunna bo och jobba på platsen, kanske i 14-dagars intervaller. Alternativt behöver det vara två ungdomar per arbetsperiod. Det kan också kompletteras med ungdomar / arbetskraft via Arbetsförmedlingen.

Syfte
Med en satsning på Tomasboda stärks den turistiska delen av Kilsbergen samtidigt som det utvecklar och bevarar områdets natur- och kulturarv. Det förstärker också möjligheten till nya fritids- och kulturaktiviteter i Kilsbergen. Inte minst blir Tomasboda ett utmärkt pedagogiskt besöksmål för grund– och förskolor.

Samverkanspartners
Vilka skulle då kunna samverka i projektet? Förslagsvis är det Frösvidal, föreningen Kilsbergstugan, Örebro kommun, Tysslinge lokala nämnd, Länsstyrelsen, Leader – mellansjölandet, och Regionförbundet.

Behov av resurser samt idéer:

• Projektledare på halvtid i 4 månader
• Ungdomar, 6 stycken i 3 månader. (ev. arbete i 14-dagars intervaller)
• Kostnader stängsel
• Byggnation av övernattningsstuga
• Övrigt, resor mm
• Plogning av väg jan-feb för de som inte åker skidor?